Volontärresa till Visne ängar
28-31 mars besökte Framtidens Natur & Kulturarv Visne ängar på södra Gotland. Åtta deltagare och tillika naturvolontärer. Alla utom undertecknad besökte Visne änge för första gången. Tidigare två besök har handlat om att lära känna området, lägga grunden för skötselplan och prata med grannar. Påsken ägnades för första gången åt främst praktisk naturvård - nämligen att röja sly och faga änge.
Gotländska ängen i allmänhet och Visne änge i synnerhet har extremt hög biodiversitet och det inkluderar bl a många ovanliga och mycket ovanliga svampar och insekter (hotade arter på rödlistan). Ängen skulle kunna definieras som ett slags agroforestrying från järnålder eller äldre. Lövskog som ”inretts” med ”rum”. Öppna ytorna används för ängshävd. Hittar man ädellövskog på Gotland har där oftast funnits ett änge. Under århundraden har denna skötsel ackumulerat en mycket rik flora och fauna.
De senaste decennierna har Visne ängar använts för bete, röjning har skett vid flera tillfällen. Idag finns tendens till igenväxning, på samma gång är de biologiska och historiska värdena alltjämt väldigt höga. Husgrunder, fägator mm från folkvandringstid utgör ett frekvent och visuellt inslag.
Det arbete som Framtidens Natur & Kulturarv inledde under påsken var att på några begränsade mindre ytor inleda traditionell skötsel av änge. Det innebär att löv, fjolårsgräs och grenar krattas ihop och bränns. Vi har även röjt sly med röjsåg och ansat hässlen. Vidare har vi röjt två större fornlämningar från sly.
Det var en rätt så fantastisk känsla när hela gänget jobbade i änget, lyssnade på musik och väntade in nästa fika. Fler borde få testa 😉 Det var alltjämt tidig vår, men blåsippor här och var, sjungande dubbeltrastar och gott om ivriga stjärtmesar. En bäck rinner igenom änget, tyvärr torrlagd större delen av året. Fullt av liv, t ex sländelarver och… en gädda hade letat sig upp ! Fjärilarna hade också vaknat, exempelvis sorgmantel och citronfjärilar.
Huvuddelen av änget (11 ha) kommer att användas för bete även i år. Successivt och beroende på hur stora resurser vi kan sätta in av volontärer och professionella tjänster (kanske även event) kommer andelen som sköts som just änge att öka. Det innebär att gräset fälls i mitten på juli eller något senare. Den del som redan nu sköts som änge, stänglas mot nötboskapen, som släpps på i början på juli.
Vi arbetar med skötselplan och där gäller att hitta den optimala mosaiken som dels gynnar de rödlistade arterna och dels knyter an till äldre tiders hävd. Det blir en avvägning.
Hela den fastighet på 93 hektar, som Insamlingsstiftelsen Framtidens Natur & Kulturarv har ansvar för, kommer att inventeras av konsult från Ekologigruppen. Det innebär att fastighetens naturvärden klassas i enlighet med SIS standard för Naturvärdesinventering.
Vi började första dagen i Visne ängar med att lyssna på Hjalmar Croneborg. Han är en av Gotlands främsta experter på ängen – både kulturhistoria och biodiversitet. En helt perfekt start på vårt besök. Dag tre avslutades med besök från Länsstyrelsen på Gotland – Ingrid Thomasson. Vi har också löpande dialog med länsstyrelsen på Gotland kring skötselplanen vilket är mycket positivt.
Tanken med den inledda förvaltningen av området är dels att vårda och utveckla det natur- och kulturarv som finns dels att bereda vägen för finansiering av ett köp från vår stiftelses sida. Markägaren, Peter Neubauer, har köpt marken i syfte att a) säkra markens naturvården, b) ge Framtidens Natur & Kulturarv ansvar och nyttjanderätt samt c) den tid som behövs för att finansiera ett köp alternativt 50-årigt nyttjanderättsavtal (med förlängning). Detta beroende på om förvärvstillstånd erhålls eller inte.
/Sindre Magnusson